Periodisk fasta

Minskad fettmängd, bästa löppasset någonsin, mer muskelmassa och ett längre och friskare liv. Kan det verkligen stämma att man skulle uppnå allt detta genom att hoppa över att äta några timmar per dygn? Ja, enligt många löpsedlar och bloggar är det helt sant. Men verkligheten är ju, som vanligt, lite mer komplex än så.

I mars i år skedde ett trendbrott. Det var då SVT:s Vetenskapens värld visade ett program om periodisk fasta. Dieter som GI och LCHF övergavs och träningsbitna som tidigare varit noggranna med såväl frukost som mellanmål började medvetet skippa måltider och det började talas om speciella ”fönster” då det var tillåtet att äta. Det programmet om periodisk fasta egentligen fokuserade var att man genom att minska sitt energiintag genom s.k. kalorirestriktion, kunde slippa vissa åldersrelaterade sjukdomar och därför uppnå en högre livslängd. Intressant förvisso, men det är knappast detta som är det primära argumentet för de tusentals som anammat metoden. I stället handlar det ofta om att gå ner i vikt och få fantastiska träningsresultat.

Att inte äta efter kl. 18 blir också en form av fasta
Fasta är något människan ägnat sig åt sen tidernas begynnelse, eller i all fall i väldigt många år. Det innebär helt enkelt att man frivilligt avstår från mat och eventuellt dryck. Ofta är syftet att man vill uppnå någon form av andlig förnyelse eller genomgå en renande process. Denna historiska fasta har alltså inte särskilt mycket gemensamt med den ”nya” periodiska fastan. Ja, förutom att det handlar om att hoppa över måltider då. Frågan är väl också hur ny den periodiska fasta är? Att inte äter efter klockan sex, var länge en ”regel” för den som ville gå ner i vikt. Och vad innebär det om inte en relativt lång fasta? Och hur många människor i det här landet är det inte som aldrig äter frukost, utan som intar sin första måltid vid lunch. Även detta innebär ju faktiskt att man fastar – även om man inte vet om det.

16:8 eller 5:2
Periodisk fasta är inte en diet där man måste avhålla sig från till exempel socker, äta mycket protein eller grönsaker. Det enda det egentligen innebär är att man ska undvika att äta under ett visst antal timmar eller dagar. Det finns olika upplägg. Den allra vanligaste – och kanske också den enklaste - är nog den s.k. 16:8-fastan, som innebär att man fastar 16 timmar varje dygn och får äta under 8 timmar. I praktiken kan det innebära att man äter det man vill mellan 12 och 20 och däremellan äter man ingenting. En annan variant är 5:2-fastan där man äter 5 dagar i veckan och fastar 2.

Behöver du mellanmål?
Att hoppa över måltider på det här viset går ju helt stick i stäv med det vi ”lärt oss”, nämligen att det är viktigt att äta regelbundet och att man absolut inte ska hoppa över vare sig frukost eller mellanmål. Hur många måltider per dygn man äter verkar dock inte spela speciellt stor roll. Det handlar om den totala mängden energi. Sen om man väljer att sprida ut energin på sex eller tre måltider är inte viktigt. Det som är viktigt är att man mår bra av det. Många individer upplever att de både presterar sämre och är tröttare om de inte ätit en ordentlig frukost, medan andra är lika pigga – eller trötta - oavsett om de har en frukost i magen eller inte. Somliga uppger att de inte kan hålla fingrarna borta från kakor och mackor medan de lagar middag om de inte ätit sitt mellanmål, medan andra klarar sig utmärkt utan mellanmål.

För- och nackdelar
Så funkar periodisk fasta då? Som vanligt när det handlar om mat finns det inte ett magiskt sätt att äta som passar alla. Det finns studier på apor där man sett att fasta ökar livslängden och att de som fastar får färre åldersrelaterade sjukdomar, men att man skulle bränna mer fett eller få mer muskelmassa finns det inget vetenskapligt bevis för. Men om man upplever att periodisk fasta innebär fördelar för hälsan eller träningsresultatet så är det bara att köra. Det viktiga är bara att se till att man får i sig tillräckligt med energi och näringsämnen under de timmar man får äta. Då fasta för de allra flesta dock innebär en kalorirestriktion kan det för vissa vara ett sätt att gå ner i vikt och då det inte är någon diet så behöver man inte bråka om det är kolhydrater eller fett som ska ligga på tallriken. Det viktiga är att man inte äter under sina ”fastetimmar”. Och samtidigt som det är skönt att periodisk fasta inte går in och petar i vad man äter, så är det också detta som kan bli ett problem. De som äter dåligt (näringsfattigt) fortsätter äta dåligt, de bara lägger till fastan. Och det är naturligtvis inte bra för kroppen. En risk är också är att fel målgrupp börjar anamma fastan. Helt plötsligt är det helt okej att avstå från måltider med argumentet att man kör periodisk fasta. Detta kan vara helt förödande för killar och tjejer med ett komplicerat förhållande till mat och risken för att det kan vidmakthålla eller leda till en ätstörning är stor.